De förändringar av 3:12-reglerna som debatterats under 2013 riskerar att hämma expansion av företag, bidra till att företag minskar antalet anställda eller motverka rationella sammanslagningar. Det som kritiserats är:

• Krav på fyra procents ägarandel lägger hinder för verksamheter med många delägare. Det kan gälla till exempel medarbetarägda arkitektbyråer, teknikkonsulter eller verksamheter inom vård och omsorg. Med fler än 25 lika stora delägare drabbas samtliga delägare av en kraftig skatteskärpning. I praktiken uppstår alltså ett tak, som hindrar expansion och samgåenden.

• Fyraprocentskravet drabbar även företag där en mindre krets av huvudägare vill låta nyckelpersoner köpa in sig i verksamheten. Med förslaget riskerar beskattningen av utdelning för nyckelmedarbetare höjas från dagens 20 procent till upp till 57 procent. Det orsakar en omfattande snedvridning av konkurrensen gentemot t.ex. större eller institutionella ägare. Möjligheten att genom erbjudande om delägarskap få ökat engagemang riskerar alltså gå om intet.

• Utformningen av förslaget till nytt krav på egen lön innebär en broms för sysselsättningen genom en kostnadsfördyring för nyanställningar. I många fall kan också förslaget få till konsekvens att företagare drar ner på verksamheten och minskar personalstyrkan för att inte drabbas av ett upptrissat lönekrav för egen del.

• Det föreslagna kravet på delägare med löneunderlag över 5,66 mkr (100 inkomstbasbelopp, IBB) tvingar delägare höja sin egen lön med tio procent av kostnaden för varje nyanställning. I annat fall förloras helt rätten till lönebaserat utrymme.

Överstruken text är förslag som regeringen tidigare lagt men som de sedan tagit tillbaka, se sidan om förändringar.